En av alldeles för många (Kapstaden)
Publicerad,
Kåkstäder, kåkstäder och ännu fler kåkstäder.. Är det något som jag verkligen fått för mycket av under denna resan så är det synen av kåkstäder. Fy tusan. Det är ju så man skäms över hur man själv lever och vill gråta över hur fruktansvärt dåligt andra människor har det på vissa ställen. Att inte ha en fast inkomst, att inte veta om man kan ge sin familj mat för dagen, att vara beroende av vad andra anser sig ha råd att betala dig, att arbeta gratis och enbart leva på det du får i dricks. Att leva i sådan ovisshet..
Så himla jobbigt att se hur barn här lever och växer upp. De springer runt, utan något på fötterna, bland både krossat glas och allt möjligt sorts skräp.
Vi skulle inte ens låta våra djur bo under förhållanden som dessa.. Att människor faktiskt lever såhär är verkligen inte roligt att se. Helst hade man velat blunda för det, för det ÄR jobbigt att erkänna att det existerar i samma värld som vi lever i, men det är nyttigt att se. Man MÅSTE veta hur världen faktiskt ser ut. Hur verkligheten egentligen är. Men det är allt annat än roligt att se..
Tänk om man kunde ta med sig alla hem.. Jag tvivlar absolut inte på att de får kärlek och allt sådant, men jag vill inte att barn ska växa upp under sådana förhållanden som en kåkstad innebär. Det är fel.
