Att återgå till vardagslunket
Världens skönaste ledighet och tillsammansvecka ute på landet. Eller ja, drygt en och en halv vecka för att vara petig. När en av två i hemmet jobbar heltid normalt sett så blir det så himla lyxigt att få en hel hög med sammanhängande dagar ihop. Nu är vi lite mer redo att ta oss an vardagslunket och försöka hitta tillbaka till rutinerna. Daniel jobbar medan jag och Elsa styr och ställer här hemma. För stunden fungerar det bra, men framöver hoppas vi på en lösning där vi alla kan vara lediga tillsammans.
Idag är väl dock inte att klassa som en fullt vanlig dag. Vi tog en liten sovmorgon hemma och sedan följde Daniel och mini med mig till sjukhuset för röntgen av lungor. Jag har ju dragits med en sjukt ihållande hosta sedan jag åkte på influensa för ett år sedan, och nu när ingen bebis kan ta skada där inne kändes det på tiden att det blev ordentligt kontrollerat. Elsa har liksom aldrig hört mig helt utan hosta, varken i eller utanför magen. Så det gjorde jag imorse. Stod med mjölkfabriken i vädret medan det skickades runt plåtar och man skannade av mina lungor. Låt oss hoppas på ett bra resultat om en vecka eller så. Och någonstans där ska jag även göra andningsprov för att checka av så det inte är astma eller liknanade som spökar (vilket jag personligen har mycket svårt att tro, men man vet ju aldrig).
Nu ska vi återgå till myslunket och busandet här hemma medan pappa åkt in för några timmars jobb. En sådan mitt-i-veckan-dag har vi. Med sjukhusbesök och hela faderallan.