Att bli fruktansvärt vardagsbortskämd

Det där med att starta på rätt sätt, både mat- och sällskapsmässigt. Det är fina grejer.

Det är inte riktigt klokt hur glad och tacksam jag är över att ha dessa pärlor som kursare och vänner. Samma ambitionsnivå, samma målsättning, liknande studieteknik och vi har roligt. Den pluggtrion är så värdefull för mig. Och nu när det vaknas tentauppsatser till höger och vänster så bjöd Jenny ut oss på långfrukost på Vivaldi. Halvbrunch. Där snackar vi bra start på en tentaskrivardag mitt i veckan. Det räcker för att lyfta tillvaron sisådär femtioelva nivåer upp.

Så vi satt där och proppade oss fulla med mat, drack varmt och lyssnade på när göteborgsregnet vräkte ner utanför. Skrattade, mm:ade åt hur gott frukost faktiskt kan vara när man inte behöver stressa och satte som målbild att bli som de två damerna vid bordet bredvid (som över en kopp kaffe satt och visade varandra bilder på sina katter).