Att få vägledning av mamma

Min mamma är expert på att anta att folk är tankeläsare. Hon talar ofta i halva meningar och är snabb på att komplettera SAOL med egenpåhittade ord, lite som ett barn som har ett eget språk ni vet. Som familj vänjer man sig vid att tolka och göra relativt pricksäkra gissningar, men nu när jag inte bor hemma längre är det helt klart knepigare.

Igår skulle jag springa ner i källarförrådet och hämta mer kaffe. Själv dricker jag inget, men jag har tillräckligt bra koll för att veta hur förpackningen ser ut. Klassiska modellen, röd och gissningsvis från Gevalia – så har det varit så länge jag kan minnas. Så där stod jag, av gammal vana, och spanade efter något rött.

Efter en stund ropade jag till mamma på ovanvåningen:
– ”Jag tror kaffet är slut för jag hittar inget här!”
– ”Nejdå, det ska allt stå där.”
– ”Fast jag har tittat supernoga här och det finns verkligen inte..”
– ”Det är ett fyrkantigt paket!”

Efter mycket om och men lyckades jag hitta de svarta paketen, lurigt gömda inne i skuggan. Kaffe från ZOÉGAS. Mina föräldrar har ju helt bytt märke på kaffet!

– ”Men ni har ju köpt nytt kaffe med en helt annan färg på paketet, mamma..”
– ”Jaa, det var ju därför jag försökte hjälpa till genom att säga att det var fyrkantigt!”

Ja men då så. Det förklarar saken. Vilken fantastisk hjälp! Den fyrkantiga formen på paketet är dessutom exakt den samma som för de röda paketen, så det hjälpte mig verkligen att förstå att det var en ny sort jag skulle leta efter. Absolut! Jag borde givetvis ha insett att beskrivningen ”fyrkantigt” i detta fall också inkluderade ”svart och av en ny sort” – det är så uppenbart! Det märks att jag är hemma på landet alldeles för sällan. Min tankeläsningsförmåga har börjat försämras kraftigt.