Att ha egentid (Estepona, Spanien)

Medan de andra två ansvarade för middagen hade vi egentid, gick på promenad och återupplevde minnen från hösten 2011. Pussades, försökte återskapa gamla bilder, skrattade och gick hand i hand ner till hamnen. Vi passade även på att hoppa in och boka bord på favoritrestaurangen, som avslutning på veckan. Bara för att det är semester och det då inte finns någon direkt gräns för hur många restaurangbesök man får göra under en vecka.

Livet där nere är allt bra harmoniskt. Jag inser nog inte alltid hur nyttiga de där pauserna är för mig. Och hur lycklig jag blir av dem. Tiden att bara vara, att inte ha några måsten och inte tänka. Jag älskar mitt liv och varje sekund av det, men ibland. Ibland måste jag pausa. Andas. Inget göra något alls och njuta av det. Traska runt osminkad och ofixad. Bara vara.