Att ha en tvåveckorsbebis
Publicerad,
Det är så himla fint att få se vår lilla snutt utvecklas och växa. Att redan nu få se henne förvandlas till en egen person med en egen vilja. Det är magiskt och så himla häftigt. Ja, vi kör en liten sammanställning efter de första två veckorna:
- Hon har alltid varit väldigt vaken och med i matchen, men nu är det än tydligare. Får hon själv välja så skulle hon inte sova alls, utan hänga med hela tiden.
- Redan på BB kunde hon fästa blicken på saker kortare stunder, men nu är det snarare en regel att hon fixerar den. Och hon vinklar dessutom ofta huvudet för att titta åt det håll där hon hör oss prata.
- Hon ler mer kontrollerat nu än hon gjorde tidigare. På BB var det mer frågan om okontrollerade ansiktsmuskler (vilket fortfarande var extremt charmigt), och sedan gick det över till att bli mer förknippat med magknip. Och även om det fortfarande kan komma sådana leenden också så händer det allt oftare att leenden kommer som en respons på något hon gillar (som kli i håret, en puss i pannan eller att hon vaknar och man börjar prata med henne).
- Nacken och kroppen var hon stark i redan vi första läkarkontrollerna på BB, och sedan dess har hon blivit ännu mer stabil. Att ligga på mage och träna nacken avskyr hon dock och blir snabbt frustrerad när man ”tvingar på henne träningen”.
- Hon gör extremt många olika ljud och får oss ständigt att skratta när hon testar rösten.
- När hon sover har hon ofta händerna ovanför huvudet på precis samma sätt som jag har. Och får hon själv välja så sover hon alltid på någon, aldrig själv (mer än i vagnen).
- Hon har börjat upptäcka sin egen tunga ordentligt och leker med den mest hela tiden.
Foto: Hannes Sandahl
- Hon greppar gärna tag i saker, och extra mycket vid amningen. Då är händerna emellanåt lika aktiva som munnen.
- Gråter gör hon nästan enbart när det kniper till riktigt ordentligt i magen. Bortsett från det kommunicerar hon mer genom andra ljud och gester när det är något behov hon vill få tillfredsställt.
- Hårkli är en succé och hon har exakt samma minspel som jag har (vilket är fruktansvärt underhållande att se).
- Vagnpromenader och klassisk (eller allmänt lugn) musik har hittills varit två säkra kort när man vill få mini att somna.
- Hon kan ligga länge och titta ut genom fönstret. Alternativt titta på adventsstjärnorna i fönstren – de är riktiga favoriter. Och på kvällen när vi ska sova är hon gärna vaken en timme extra bara för att titta ut (trots att det är mörkt och hon rimligtvis inte kan se speciellt mycket).
- Under blöjbyten och påklädning är mini nästan alltid nöjd. Hon protesterar extremt sällan. Så har det varit från dag ett.
- Storlek 50 passar i vissa plagg, men många är fortfarande för stora för henne.