Att ha saker att se fram emot

Att vi njuter av babybubblan är det inget snack om. Det är det bästbästa jag vet och allt jag vill ägna mig åt just nu – att lulla runt här hemma hela dagarna och pussa på mini. Lite sömn, en vettig måltid och bebispussar, nej det behövs verkligen inte mer för att jag ska känna mig nöjd med livet just nu. Vissa dagar tar vi knappt ens på oss kläder. På den nivån, ja.

Trots att vi trivs fint med att ha som enda mål att mysa oss igenom dagarna har vi väl någonstans insett att det vore fint att ha planer för sommaren. Eller en tanke och idé åtminstone. Några familjeaktiviteter att se fram emot, om det skulle kännas rätt där och då. En norrlandstripp, en vända till utlandet och att komma bort från stan är det som hittills legat som förslag på bordet. Kanske blir det allt, kanske bara en grej. Förmodligen allt, om jag känner oss rätt, men ingen vet. Och kanske blir det även några weekends för att hälsa på vänner i olika delar av landet. Vi brukar försöka slå flera flugor i en smäll och uppleva så mycket som möjligt när vi är iväg, och även om det blir annorlunda med en liten i familjen så är det ändå vad vi strävar mot. Så om vi åker norrut i sommar har vi bestämt att vi ska planera själva resan utifrån olika stopp längs vägen. Dels blir hela grejen ett äventyr (vilket lockar betydligt mer än enbart en toklång bilresa), men sedan blir det såklart lite smidigare så med en bebis också. Och när vi klurat på att besöka vänner i landets olika städer har vi samtidigt passat på att kika runt lite efter aktiviteter och saker som lockar. Vi trillade exempelvis över Ballbreakers hemsida och hittade himla roliga aktivitetspaket i Stockholm. Har någon av er testat eller har erfarenhet från dem? Jag blir sådär barnsligt överpepp när ord som ”5-kamp” poppar upp och tävlingsinstinkten slår till direkt. Det triggar mig något vansinnigt, även om Daniel numera har övergått till att mest sucka när jag föreslår tävlingsaktiviteter. (Ja, jag är ju uppenbarligen världshistoriens sämsta förlorare OCH vinnare om man ska tro honom).

Nåja. Än så länge njuter vi av bebisbubblan på hemmaplan och har ingen brådska med att komma ur den. Jag skulle kunna flytta in permanent faktiskt. Men när vi känner oss redo att, som familj, uppleva lite mer av världen utanför är det fint att veta att det finns en plan. En idé.