Att ha spenderat nio månader inne, och nio ute

Vårt lilla frö som växte där inne i magen under nio månaders tid. Hon som kom ut alldeles perfekt och gav våra liv en ny mittpunkt. Vårt allt och lite till. Tänk att hon idag blir nio hela månader, och därmed funnits med oss lika länge inne i magen som här ute. Jag vet inte vad vi gjorde med dagarna innan hon kom, och jag kan uppriktigt talat knappt minnas ett liv utan henne. Hon är det mest självklara och en vardag utan henne känns hemskt avlägset.

Under de senaste nio månaderna har inte en dag passerat utan att jag tackat stjärnorna för att vi fick äran att bli föräldrar till just den här tjejen, att hon kom när hon kom och att hon är den hon är. Hon är verkligen en gåva, och det finns numera dagar som jag inte hade lyckats ta mig igenom om det inte vore för henne. Vårt allt. Vår stjärna. Vår älskade lilla niomånadersfröken.

« En snabbspolning av nio månader med växande bula »