Att introducera några nya ansikten

När pappa ansvarar för kläderna händer det att lillans byxor hamnar bak-och-fram och sådär. Som då när vi hade besök – fint!

Det första tiden var vi väldigt noggranna med att begränsa antalet människor som fick träffa Elsa, just med hänsyn till risken för att smittas av någon sjukdom. Nu har vi däremot sakta med säkert börjat introducera henne för kompisar (ja de flesta har nog hunnit träffa henne by now) och det är verkligen något alldeles speciellt med att få visa upp sitt barn. Man känner sig lite som i Lejonkungen ni vet, med Simba i luften uppe på klippan. Sådär löjligt stort att få visa upp det finaste man har för världen. Ja det är i sanning speciellt.

Nu senast var det Clary och Daniel som tittade förbi oss i storstan. Från början var tanken att deras lilla Alice också skulle ha hakat på, men med feber och annat som poppade upp fick vi spara det mötet till en annan gång. Och det går ju bra det också. Elsa satt med i samtalet hela tiden, studerade oss när vi åt lunch och var toknöjd med livet (rollen som rummets mittpunkt trivs hon fint med). Jo, och så fick hon en bok i present. En sådan där prasslig tygbok med starka färger. Total, absolut succé här hemma – det är hennes favorit bland alla favoriter.

Det känns så himla konstigt att det gått så lång tid sedan det var vi som hälsade på deras miniknodd. Då var Alice nästan lika liten som Elsa är nu. Det känns som alldeles nyss, men hon blir snart två år. TVÅ!? Jag orkar inte med att allt springer iväg så när minimänniskor kommer in i bilden. Kan de inte växa åtminstone liiite långsammare?

Ja, men fint hade vi det hur som helst. Elsa slocknade där på slutet och checkade ut lite från samtalet. Det är som tur är ganska socialt accepterat när man fortfarande bara är 3 månader. Och nu ser vi fram emot nästa gång vi ses, när Alice förhoppningsvis är med hon också. Det är ju viss åldersskillnad mellan dem, men jag tänker att när de blir aningen större så kan de ändå hitta på bus och leka ihop. Elsa har en del att lära och ta efter där har vi hört.