Att kicka igång mars på absolut bästa sätt
Det känns verkligen som att vi avslutar och börjar månaderna på de bästa tänkbara sätten nu. Förra söndagen fick vi den stora äran att vara med och fira när Thor (aka världens gladaste dop-unge) döptes. Jag spenderade större delen av cermonin med att snörvla och gråta över hur fint allt var (herrejösses ja, ibland tar hormontrollet över mer än vad som känns rimligt), och Daniel satt i vanlig ordning och himlade åt mig medan han kramade min hand. När Petronella (the mama) klev upp för att sjunga brast det ju totalt för mig. Jag är hopplös att ha med i kyrkan, helt hopplös.
Jag vet inte om ni också är sådana där som kan fastna vid ”misheard lyrics”, men det är åtminstone jag och min man. Och om man är som vi så är det en typiskt dålig idé att fastla vid psalmer. Ja jag säger då det. Det blir nämligen himla jobbigt att hålla sig från skratt i kyrkan annars, och det är sällan superpoppis mitt under sångstunden. Så ja, där satt jag snörvlandes medan vi slog upp psalm 248 för att sjunga Tryggare kan ingen vara. Jag sneglar på Daniel och ser att även han sitter och biter sig i läppen, och jag vet. Jag vet att han sitter och tänker på exakt samma sak som jag. Den är himla fin, men när alla börjar sjunga kan jag liksom inte låta bli att, tyst i huvudet, skratta åt den där personen som faktiskt trodde att det hette ”Trygga räkan, ingen fara”. Jag kan ju omöjligt vara den enda som finner det underhållande?
Efter cermonin bjöds det på fika och hela faderallan. Vi var alla imponerade över vilket humör småknoddarna var på, och det var först på slutet som ögonen började gå lite i kors och ansiktena rynkades av lätt missnöje. Bortsett från det – inte så mycket som ett pip (med undantag från skratt).
Vi kikade paketöppning, konstaterade att man ska vara liten om man vill ha många paket (de blir liksom bara färre med åren, typiskt!) och jag fick frågan om rimmet på vårt kort var ”lånat” eller om vi faktiskt knåpat ihop det själva. Och det hade vi ju. Det har varit ett tema hela vägen för den familjen, och jag har rimmat på allt både till bröllop, babyshower och dop. Det känns lite mer personligt så.
Ja, en fin start på mars kan vi nog minst sagt kalla den där dagen.
Ribban lades högt för resten av månaden.