Att minnas årets mest färgglada fest

Ikväll ska vi äntligen svänga förbi hemma hos min bästis och få kramas. Det har varit en sådan där sak som vi behövt flytta om sjuhundratrettioelva gånger och det har dragit ut på tiden alldeles för länge. Saknar är bara förnamnet! Senast vi var där var i december(!), när det var regnbågsfest deluxe. Snart tre månader, det är alldeles för lång tid kan vi ju snabbt konstatera. Och sedan dess har det till och med hunnit flytta in en katt. Elsa kommer vara i himmelriket ikväll när hon både får hänga med gudmor OCH titta på en vit, fluffig ”tatt”. Nåja, tills dess peppar vi med bilder från en färgsprakande fest helt enkelt.

Jag tyckte att vi alla kunde köra familjematchimatch på glittriga regnbågsprickar, men Daniel krävde lite övertalning och Elsa axlade genast rollen som pappas försvarsmur. Jag vann dock. Till slut. Det känns viktigt att poängtera.

♥ ♥

Vi åt seriöst huuuur mycket mat som helst. Det fanns liksom ingen hejd på det. En hel buffé av gott, godare, godast. När vi var i USA så myntades ”lagom är för mesar”, och låt oss säga att hon hade anammat det fullt ut. Så lyxigt att få trava in som gäst.

Foto: Anna WK

Jag är verkligen så tacksam över att ha snubblat över den kvinnan när vi började plugga tillsammans. Och över att jag totalt babblade omkull henne med mitt bröllopssnack (jag var nygift och missade starten pga. vår smekmånad, ni kan ju tänka er bubblan). Och över att hon stannade i mitt liv. Om jag skulle plocka ut en vänskapsrelation som lärt mig mest och öppnat upp världar som jag tidigare aldrig ens reflekterat över så är det den med Jenny. Hon gör mig till en klart bättre människa på så många plan. Och att Elsa får växa upp med henne nära är i sanning värt mer än guld. Ikväll ska tre månader kramas ikapp.