Att säga hej till vecka 23

 
Sju dagar närmare ♥ Magen i vecka 23 (22+0)

Det buffas på för fullt där inne, men tusan vad långsamt magen växer på utsidan alltså. Jag ser ärligt talat ingen som helst skillnad från förra veckan. Visst känner jag av att huden blir mer spänd, men det syns uppenbarligen inte.

Och lilla frö? 28 cm och 430 gram – nu har vi kommit till den punkt där jag börjar undra hur tusan mini får plats i magen. Magen är inte så fasligt stor. Det skyddande fettlagret växer fort, men än så länge är minis hud fortfarande sådär röd och tokrynkig. Jag tänker mig en miniatyrversion av en jättegammal person som varit ute i solen och bränt sig alldeles för mycket. Fast så kan man ändå skymta skelett och organ genom huden, så den är väl aningen tunnare än hos en vuxen gammal person kan vi ju hoppas. Blodådror i lungorna, vilket är nödvändigt för att sedan kunna andas, utvecklas nu. I övrigt håller håret på att mörkna och hörseln förbättras. Utvecklingen av nervsystem stimuleras av att man pratar med (eller sjunger för – vilket vi kanske för minis skull bör undvika) magen, något som Daniel i vanlig ordning utnyttjar till max för att få gosa med bebis.

Mama bear: Jag är så otroligt tacksam över att foglossningen (peppar peppar!) hållit sig i schack sedan vi var i Spanien. Värmen var en sådan mirakelkur! Trots det har vi för säkerhets skull bokat in ett augustimöte med sjukgymnast för att få ett personligt träningsprogram och ett måttanpassat ”foglossningsbälte”, det kändes lika bra när väntetiderna var så långa. I frånvaron av höftsmärtor har dock istället smärtor i sidan av magen börjat komma lite till och från. Det är ju inte speciellt konstigt nu då allt ska växa och ligamenten töjer sig för fullt när vår groda sprattlar runt där inne, men jag har verkligen börjat märka av att jag vissa dagar blir tröttare i magen utan att egentligen ha ansträngt mig mer. Annars är det mest brösten som förändrats den senaste veckan. Det tog mig några dagar att förstå vad det var, men uppenbarligen är mjölkfabriken redan igång och tjuvtestar lite. Och hittills fungerar det kan vi ju säga.

Veckans cravings: Bubbligt vatten. Jättebubbligt. (Lyckan över att ha en SodaStream på jobbet – jo tack!) Annars bara allmänt sura grejer och kiwi. Kiwi trycker jag i mig varje morgon nu.