Header Image

Fru Edholm

Hej och välkommen till mitt nya hem på Vimedbarn.se!

Profile Avatar

Att titta in hos akrobaten

Publicerad,

Älskade lilla du, vad nyfikna vi är på vem du är där inne. ♥

På min lillasysters 18-årsdag, innan vi åkte för att fira henne, hade vi vårt första ultraljud den här graviditeten. Vecka 13. Eller ja, det var åtminstone vad vi hoppades att det skulle vara. Med Elsa så hade vi redan gjort två tidigare ultraljud (privat) när vi gick in i vecka 13 och gjorde ett på MVC. På något sätt kändes det därför inte fullt lika nervöst (även om jag var ett vrak även den gången). Den här gången kändes det dock så slutgiltigt på något vis, och om det såg dåligt ut fanns det liksom inget kvar att hoppas på. Den delen skrämde mig nog mest. Det hade gått så långt att vi verkligen börjat ställa in oss på att bli en till, och jag var inte beredd att få allt bortryckt under fötterna. Samtidigt har magkänslan varit bra hela tiden, och den har hittills aldrig svikit mig, så jag försökte tvinga mig själv att fokusera och lita på den.

Vår lilla kyckling, tänk att du bor och växer där inne i min mage! 

Och så fick vi äntligen komma in i rummet där jag fick åla mig upp på britsen. Sedan kopplades vi upp. Nervositeten och rädslan medan jag stirrade på barnmorskans alla rörelser och ansiktsuttryck, följt av den där magiska lättnaden. Det första vi såg var ett tickande hjärta och en knodd som såg ut att vara i perfekt storlek. En till liten som är alldeles, alldeles perfekt. Och vilken show vi bjöds på minsann. Det är ingen lugn krabat där inne, det är ett som stod klart. Vår minsta stjärna kan alltså redan stå på huvudet, imitera en helfryst kyckling, göra volter och vinka. Nog för att det kanske inte var helt medvetet, men hen drog verkligen till med en riktig Silvia-vinkning mot oss. Vi mest gapade och vinkade fånigt tillbaka mot monitorn medan barnmorskan utbrast ”woooooooah! Såg ni det där!? SÅG NI VINKNINGEN?”. Jag snörvlade på och torkade tårarna medan jag och Daniel kramade varandras händer och det verkligen sjönk in. Tänk att det är vår lilla bebbi där på skärmen. Tänk att vi kommer bli fyra. Tänk att vi ska få en till att älska. Livets gåva.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *