Att vara förtjust i sina smakisar

5 minuter kan vara en hemskt lång tid när man är liten och otåligt väntar på något gott.
Fruktsallad är alltid en dundersuccé.

Jag vet inte vad vi gjort för att förtjäna en så enkel bebis som fått (peppar peppar, detta lär jag få äta upp i tonåren eller något!), men hon ger oss verkligen aldrig problem. Inte med något. Inte ens med ny mat. Hon absolut älskar mat och slukar det mesta vi serverar. Nu har vi visserligen inte gått in på de tyngre sakerna och riktigt konstiga smakerna, men ändå. Vi fascineras ständigt över denna minimänniska vi skapat. Om hon själv får välja så är det såklart frukt och bär som står på menyn. Ingenting går upp mot mango. Inget utom vattenmelon då, de delar nog förstaplatsen.

Det mesta gör vi puré på här hemma (jag lovar att försöka slänga upp recept framöver), men när det kommer till vissa frukter kör vi dem oftast i minis taste teaser. Som melon. Elsa är som besatt av det och hoppar upp och ner i stolen om vi plockar fram en bit vattenmelon ur kylen. Och hon älskar att gnaga på de svala bitarna. Känns safe att ge henne dem i en förpackning där hon inte under några omständigheter kan sätta i halsen. Jag är nojig för sånt.