Att zorba sig ner för en backe

Efter promenad och lunch vid Döda fallet hade vi bokat in oss på en, för oss, helt ny upplevelse. Zorbing i Döviken. Vi visste inte riktigt vad vi skulle vänta oss och blev sådär lagom nervöspirriga när vi kunde skymta toppen på en megaboll som kom åkande bakom kullen.

Vi är verkligen inte kände för att vara ett smidigt eller graciöst team, jag och min halva. Herregud nej. Så att åla sig in i den där megabollen var en minst sagt intressant manöver. Efter lite trix, rumpvickande och bensprattel var vi dock på plats och guidades igenom hur vi skulle spänna fast oss. Här någonstans började jag tänka tankar som att det var hemskt oansvarigt av oss att hoppa in i samma dödsfalla, eftersom Elsa mycket väl kunde bli lämnad ensam kvar. (När jag berättade det efteråt var min mammas första respons: ”ja men hon hade ju alltid haft oss kvar!”. Tur att hon oroar sig för oss och att man inte blir lägre prioriterad när barnbarn kommer in i bilden. Gull på henne alltså!)

Detta kan ju vara det sjukaste alltså. Jag var helt med på att vi skulle snurra runt och att farten skulle öka längs vägen. Jag var dock inte med på att det skulle gå SÅ fort. Dra mig baklänges alltså. Jag vrålade rakt ut och Daniel höll på att garva läppen av sig när han tittade på mig (vilket han tvingades göra hela tiden då vi satt mittemot varandra och man låg klistrad in i gummiväggen). Tydligen såg mitt fejs roligt ut. Och det hade jag ju kunnat få se i efterhand, om det inte varit för att vår GoPro (som vi hade tagit med) var stendöd i batteriet. Just typiskt!

Så himla skakis i benen när vi halkade ur megabollen. Det gick snabbt och pågick bara en minut eller två, men jag kan verkligen rekommendera det. Upplevelsen var värd sina kronor, definitivt. Ibland kan jag verkligen längta tills Elsa blir stor nog för att kunna vara med och uppskatta aktiviteter som dessa (även om det är långt dit och jag även hade velat ha henne plutteliten hela livet). Om någon har tips på bra zorbing här i södra delen av landet så får ni förresten gärna tipsa. Jag har fått mersmak!