En väldigt fin födelsedag

Alltså. Vilken himlans fin födelsedag jag fick. Oj oj oj säger jag bara. Jag är en lyckans ost som hittat världens raraste man. Jag har, till min stora förskräckelse, insett att födelsedagar inte känns lika viktiga längre. Det som alltid varit årets höjdpunkt har helt enkelt blivit ”en ganska vanlig dag”. Hur tråkigt låter inte det!? Ja, i ärlighetens namn tänkte jag knappt på att det snart var min födelsedag förrän kvällen innan, när jag kollade kalendern och blev lite förvånad över hur snabbt tiden gått. Hur som helst, Daniel lät inte dagen passera obemärkt förbi precis. Han kom in med frukost på sängen, skönsång (jaja, det kanske var en liten överdrift.. men sång åtminstone) och fina paket. Medan jag fick sovmorgon gjorde han en löjligt avancerad (för att vara ett bakverk) men snuskigt god tårta till mig, som vi sedan gick loss på. Och så fick jag några tjog pussar också. ♥

När kvällen väl närmade sig nämndes något om att ’göra iordning sig’, och sedan bjöd min fina man ut mig på romantisk middag. Efter middagen bar det av mot biosalongen. När filmen väl slutat rulla begav vi oss hand i hand, skrattandes hemåt. Lagom tills jag ställt in mig på att min fina 20-årsdag var förbi täcktes ögonen för och minuterna senare satt jag i soffan med tända ljus runt mig, bubbel i handen, gottig choklad på bordet och skålade med jordens bästa kille. Alltså. Vad säger man? Han är så fin att jag tror jag trillar av stolen.

Och alla andra underbara människor får inte heller glömmas bort. Jag fick så många fina grattishälsningar, -samtal och -brev att jag knappt kan tro det är sant. Lite galet att jag ens känner så många fina människor. Så tusen tack, minst hundra gånger om! Jag blir så så så glad och varm i hjärtat. Det hoppas jag ni vet. ♥

Han är kärlek så det bara dånar om det. Jag måste ha använt upp all tur mitt liv någonsin skulle kunna uppbringa den dagen då jag mötte just honom. ♥