Han.

Idag firar vi fem år tillsammans. Fem år som kära. Fem år som partners och bästa vänner. Fem år. Tiden går så fort, samtidigt som den står stilla. Det känns som om vi alltid varit en del av varandra, och samtidigt känns det som nyss vi träffades. Vi har hunnit med en hel del på fem år. Och ändå har vi det bästa kvar – livet. ♥

Ibland har jag fått frågan om vad som är ”vår grej”. Något som bara vi gör, något speciellt för just oss. Jag har alltid svarat att jag uppriktigt inte vet, och att vi har vardagen som ”vår grej” om jag nu måste svara något alls. Det har tagit mig ungefär alla fem år att inse att vad den där grejen faktiskt är. Det slog mig dock först efter att Daniel påpekat det. Vi låg en kväll i sängen och skulle somna, och allt var som vanligt tyckte jag. Sedan, som från ingenstans, häver Daniel ur sig orden ”en halvtimme senare”. Jag hängde inte med alls på vad han ville ha sagt, men när han förklarade så påpekade han att det alltid tar oss en halvtimme att böka oss tillrätta. Man skulle ju kunna tro att vi efter fem år kommit på ett standardläge där vi somnar lättast, men icke. Varje kväll är det samma visa – en halvtimme med att vända, vrida, puffa kuddar, rulla in och ut ur täcken, snurra runt, fläta fingrar, bygga kojor, stå på huvud.. Ja gud vet vad det är som tar sådan tid, men tid tar det uppenbarligen. Och han har rätt.

Numera brukar han tajma in viskningen ”en halvtimme senare” lagom tills jag precis håller på att somna. Och varje gång brister jag ut i gapskratt. Och så tar det ytterligare tid att somna efter att skrattet i magen har hunnit lägga sig. Han vet det, ändå kan han inte låta bli att viska. Så ja. Det är nog svaret på frågan som jag tidigare aldrig lyckats besvara. Att oavsett omständigheter ha en halvtimmes startsträcka innan vi kan somna är tydligen vår grej.

Han med ett stort H – i fem hela år har det varit vi. Genom vått och torrt.

Fem år. Han är det bästa som har hänt mig – noll konkurrens om förstaplatsen. Jag hade inte kunnat föreställa mig någon människa som vore bättre för mig, eller som hade valt att stå ut med mig och mina idéer i vått och torrt. Jag hade verkligen inte kunnat önskat någon annan. För mig kommer han alltid vara den godaste pralinen i asken, den mest färgsprakande fisken i korallrevet och den mest glittrande stjärnan på natthimlen.

Fem år. Detta är på alla sätt mitt drömliv och inga ord i världen kan beskriva tacksamheten över att jag får dela alla upplevelser med honom. Med den man jag älskar mer än livet självt. Det är för mig ovärdeligt.

Fem ovärdeliga år.