Vårt tillfälliga hem (Kreta, Grekland)

Här bor vi just nu. I ett vitt hus med blåa dörrar och mörkbruna trädetaljer, placerat i Hersonissos. Creta Maris är ett stort område och mellan husen ringlar små stenbelagda gator fram bland färgglada blommor och valv. Jag hade kunnat bo här längre än en vecka utan att lida nämnvärt.

Vi sover i en säng med vit volanghimmel mitt i ett rum som har ungefär 8 hörn, en balkong med havsutsikt och mahognyfärgade, kraftiga trämöbler. I huset har vi även en liten hall och ett stort badrum med en svårbegriplig dusch. Bortsett från att jag tar allt täcke på natten (ja, jag är en täckes-tjyv nattetid) och kramar Ida lite för ofta (klandra mig inte – jag är ju faktiskt van vid att sova med Daniel varje natt) så är det helt perfekt!

På dagarna håller vi för det mesta hus på området (och då i en solstol eller vid baren) och annars befinner vi oss på en restaurang eller på mini-utflykt i byn. Vi skrattar glatt åt alla aktiviteter som de har här, lär oss alla danser och vattenpass utantill och fascineras av människorna som håller till här. Vi har även passat på att tacka nej till deltagande i Miss Creta Maris-tävlingarna. Det kändes inte riktigt som vår grej.

Kvällstid ser vi till att äta gott och alldeles för mycket. Sedan gör vi vad helst vi känner för, dricker drinkar, spelar kort, sitter och njuter, skrattar eller allt samtidigt. Ofta det sistnämnda. Livet är synnerligen enkelt här borta, det gillar jag.

Och annars då? Jag vet inte om det finns så mycket mer att berätta. Vi lever livet helt enkelt. En uppladdningsvecka på alla tänkbara sätt, och den är precis så bra som man hade kunnat önska. Jag har sagt det förr och jag säger det igen – om livet vore såhär bra i dess sämsta stunder hade det inte varit svårt att leva. Då hade jag utan tvekan kunnat stå ut både en, två och femtio livstider utan att klaga. Livet är väldigt vackert nu!