Att trilla över dammiga guldkorn

Jag vet inte om ni minns inlägget jag skrev senast jag ramlade över en guldgruva från förr? Nä, det var trots allt ett tag sedan och det går ganska lång tid mellan varven. Då sammanställde jag ”Hannas ateljé och konsthörna”, med ett urplock av de verk jag skapat genom åren (de av den tidigare sorten bör tilläggas). Och nu när mina föräldrar renoverar delar av huset så kom en ny omgång fram. Det är en fruktansvärt rolig samling saker som ligger där hemma, det ska gudarna veta.

Ja, så nu tänker jag att vi kör en omgång till.

Guldgruvan som bland annat innehåller ett av mina favoritcitat genom tiderna, skrivet av min (uppenbart mycket frustrerade) lillasyster: ”jag kan inte fläta såm alla andra kan jöra men jag kan ju inte fläta”. Pricksäkert, poetiskt och allmänt spot on.

Hade ni också sådana där böcker som man fyllde i när man var mindre? De är faktiskt himla roliga att bläddra i såhär i efterhand, speciellt när man ser saker med lite andra ögon. Ta den vänstra rutan där som exempel. Jag hade ingen som helst aning om antalet gånger jag gjort si eller så, men det var coolt att ha fyllt i så jag hittade på några siffror. Och det där med ridskola (liksom egen häst) var nog egentligen mina föräldrars idéer som jag fick serverade på silverfat, så idag hade jag kanske inte riktigt klassat dem som saker jag ”kämpat för och lyckats driva igenom”. Naaah.

Den högra rutan är bara allmänt underhållande. Med tanke på hur extremt irriterad jag var på min lillasyster mellan varven så är det ett rent under att det sitter en nolla vid sista frågan. Men den finns där, och någonstans känns det ändå bra att kunna säga att jag aldrig, inte ens när hon var som mest störande, skulle byta ut henne. There’s nothing like sisterly love, som man säger (eller så hittade jag just på att man säger så).

Och så har vi den här boken. Att skriva den kan nog ha varit ett av mina mer ambitiösa mål här i livet. ”INNEHÅLL: Nästan allting från sjuka hästar till friska eller tvärrt om istället. Från friska hästar till sjuka hästar.” Kan vi ta en sekund och analysera fras två där? Exakt i vilket sammanhang tänkte jag mig att man önskade se sin häst gå från friskt till sjukt tillstånd? Oklart. Det är väldigt oklart.

Och så fortsätter det, ”är det något du söker om hästar så slå upp det i denna boken. Här finns allting!” Som sagt, ingen kan anklaga mig för att inte vara ambitiös i min målsättning. Boken utlovar en hel del kan vi ganska snabbt konstatera. Observera också hur extremt tydligt jag stukit under sista frasen – ifall nu budskapet inte skulle ha gått fram tidigare. Såå, vad säger ni – ska vi ta en kik på alla godbitar som boken innehåller (bortsett från tipset att man ska ”SKAFFA HÄSTAR” vilket jag tydligen fann oerhört viktigt att belysa)?

Yes.

Den innehåller ett mittuppslag med min lillasysters (mycket vackra och pricksäkra) målningar av Kajsa Varg, en av våra dåvarande hästar. Bortsett från det uppenbara, att illustrationer ofta gör böcker roligare, så känns det som ett uppslag som verkligen kan hjälpa den stackare som söker information om hur man får sin sjuka häst frisk (eller tvärt om).

… Och, en banan(?). Kan också vara mycket bra kunskap att ha med sig i bakhuvudet när det krisar.

Utöver det finns ett citat som säger ”ALLA I HELA FAMILJEN ÄR KOMPISAR”, två blanka sidor med rubriken ”BRA ADRESSER” (tydligen kom jag inte på så många) och så avslutar vi starkt med en blank sistasida under rubriken ”HÄSTENS BÖN”. And that’s about it. Huvuddelen av sidorna är helt blanka, men på några finns färgglada streck. Ja, så om ni känner att ni i hästvärlden behöver ett stadigt uppslagsverk att falla tillbaka på så har jag ett ex att låna ut. Hojta bara till vettja!